Därför fattar vi så många dumma ekonomiska beslut

Varför tycker så många att det är stor skillnad mellan 30 eller 40 kronor för ett kilo tomater? Men liten skillnad mellan 1,0 och 1,3 procents avgift för en Sverigefond – som i verkligheten betyder så oändligt mycket mer? Varför väntar många så olönsamt länge med att börja pensionsspara? Och hur lyckades nobelpristagaren Richard Thaler få spararna att komma igång tidigare?  

Journalisten och författaren Alexander Norén har skrivit en både lättillgänglig och tänkvärd liten bok om ”nudging” – att med mer eller mindre osjälviska metoder ”knuffa” någon i en viss riktning. Med vetenskapligt underbyggda förklaringar och mängder av dråpliga exempel avslöjar han hur pinsamt irrationellt vi människor ofta beter oss, även när vi fattar avgörande beslut om vår framtida ekonomi. Vad vi bör se upp med, och hur vi kan undvika att bli lurade av förrädiska förslag och rekommendationer.

Begreppet nudging myntades ursprungligen av professor Richard Thaler, en ledande ekonomiforskare som var med och lade grunden till forskningsfältet beteendeekonomi. Thaler har arbetat med dessa frågeställningar ända sedan 1980-talet och tilldelades 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap eller, till vardags, ”Nobelpriset i ekonomi”. Vid ett seminarium arrangerat av Handelshögskolan i Stockholm presenterade han bland annat sina tankar om hur nudging i olika skeden har påverkat spararnas aktiva kontra passiva val av pensionsfonder. 

Det vällovliga syftet med nudging är att i alla tänkbara sammanhang erbjuda förenklade handlingsalternativ som hjälper oss att fatta beslut som är bra för oss – utan att begränsa vår handlingsfrihet. Från små privata vardagsbeslut till tunga vägval inom politik, utbildning och näringsliv. Men nudging kan även missbrukas för att påverka oss i den riktning som gynnar avsändaren på vår bekostnad. Boken ger ett flertal exempel på hur säljare och marknadsförare dagligen utnyttjar – och hur vi som konsumenter och medborgare kan värja oss emot – den sortens påverkan.

Praktiska exempel och tips 

Under senare år har ett flertal böcker publicerats i ämnet, såväl i Sverige som internationellt, och insikterna appliceras idag i många stora företag och organisationer. Det som speciellt utmärker Alexander Noréns bok Nudge – så funkar det (Volante förlag, 114 sidor) är lättillgängligheten; man behöver inte vara utbildad beteendevetare för att lära sig stå emot säljarnas frestelser och ifrågasätta sitt eget beteende.  

”Den i särklass största utmaningen
är att förmedla ”a sense of urgency”

”Mitt främsta syfte med den här boken är att koka ner det viktigaste i den ofta ganska tunga vetenskapliga litteraturen till ett mer lättillgängligt format utan att för den skull göra avkall på trovärdigheten”, säger Alexander Norén. ”Jag ville också ta ner det hela på jorden och erbjuda praktiska exempel och tips som enkelt kan tillämpas i olika sammanhang och beslutssituationer.

Till vardags tar vi ofta beslut baserade på omedelbar belöning, och förtränger de negativa konsekvenserna på längre sikt. För pensionsbranschen är den i särklass största utmaningen att förmedla a sense of urgency – att få folk att se sig själva om 30 eller 40 år, och inse att det i stort sett är exakt samma person – samma jag.” 

Se kritiskt på de förval som serveras

Han förklarar också att det inte går att utforma valsituationer som är helt neutrala. Hur man än serverar informationen så påverkar själva ”beslutsarkitekturen” valet på något sätt, och det första steget mot mer rationella val är därför transparens – att erbjuda, förenkla och synliggöra den information som är mest relevant för ett klokt beslut. Alexander Norén igen: ”Framför allt har vi all anledning att se kritiskt på de förval vi hela tiden blir serverade. Är det vad som är bäst för oss eller vad som är enklast eller mest förmånligt för avsändaren?”

”Det första steget mot mer rationella val är därför transparens – att erbjuda,
förenkla och synliggöra den information som är mest relevant för ett klokt beslut.”

Den frågeställningen är synnerligen relevant då det gäller de så kallade ”pensionsrådgivare” som i själva verket har gemensamma intressen med en viss bank eller annan finansiell institution.

Att fenomenet nudging först under senare tid har väckt så stort intresse över hela världen beror till stor del på att beteendevetenskap fram till millennieskiftet hade svårt att få riktigt fotfäste i den ekonomiska världen. Att vinden nu har vänt har flera orsaker: Vi förväntas ta ansvar och fatta allt fler beslut; matas med flera valmöjligheter och utsätts för mer och mer påverkan. Att snabbt och enkelt lära sig hur vi människor faktiskt fungerar i en sådan omvärld känns onekligen som en bra idé just nu. 

Alexander Norén sammanfattar betydelsen av nudging i samband med ett pensionsval: 

  • Nudging är egentligen på gott men kan också användas till ont, helt beroende på vilken avsikt man har.
  • En vanlig pensionssparare kan knappast förväntas göra kloka val bland hundratals fondalternativ.
  • Ta reda på hur din ”rådgivares” egen ekonomi påverkas av de pensionsval han eller hon rekommenderar.

När en pensionssäljare lyfter fram sin rekommendation finns all anledning att se upp och avkräva transparens i hur han/hon samt dennes bolagstillhörighet är kopplad till produkten, hur han/hon ersätts och framförallt hur förslaget står sig till totalkostnad, risk och avkastning i förhållande till jämförbara alternativ.

Brummer News läsare kan fram till den 31 december 2018 beställa Alexander Noréns bok till rabatterat pris här:

https://www.adlibris.com/se/ka...

                                                 

Läs nästa artikel

En internationell pensionsexpert om den svenska marknaden

Läs nästa: En internationell pensionsexpert om den svenska marknaden