2016-07-15

Ditt livs längsta semester

Blir det också din bästa?

Om du idag är mitt i livet, kanske någonstans mellan 40 och 50, kommer du rent statistiskt att pensionera dig inom en så där 20 år. Den tiden kommer enligt Kairos att kännas som 10. Och, om du vill se fram emot 52 veckors skön semester har du all anledning att tänka på det just nu.    

Chronos och Kairos

Redan de gamla grekerna talade om två sorters tid. 

Chronos, den linjära, fysiskt mätbara tiden. Den vi kan mäta med, just precis, en kronograf. 

Kairos är den av människor upplevda tiden. Att tiden tycks gå långsamt när du tvingas genomlida en 90 minuters dötrist presentation med alldeles för många Powerpointbilder med alldeles för mycket finstilttext på. Och alldeles för fort när du njuter av din favoritopera. Eller det senaste avsnittet av Game of Thrones,  om ditt kulturella intresse lutar mer åt det hållet. Eller de mer privata ögonblicken i livet man vill fånga och bevara – för evigt.

Dessutom upplever vi nog lite till mans att verkligheten omkring oss faktiskt förändras allt fortare nu. Det sägs bero på den digitala revolutionen, som genom allt tätare kommunikation mellan allt fler människor driver på utvecklingen av nya idéer, ny teknik, nya sätt att arbeta, leva och konsumera. 

Därför kommer de närmaste 20 åren att förändras minst lika mycket som under de föregående 40. Som utvecklingen från 1976 fram till idag, ungefär. 

1976, då världens befolkning passerade 4 miljarders-strecket; då ABBA turnerade i Australien och Ingmar Stenmark vann sin första världscupsseger; Långt, långt innan du – eller snarare dina föräldrar – fick persondatorn, mobiltelefonen och internet.

Tänk dig då hur annorlunda världen kommer att se ut när du går i pension. Men du kommer fortfarande att vara du, ungefär som du är nu. Och räknat i upplevd tid är resan dit alltså 10 år från nu.

Vi jobbar inte ens halva livet

Sen står du där, och inser glatt förvånat att du är precis samma person som nu – inte någon diffus ”pensionär”. Det är du, med ungefär samma vanor, intressen och glädjeämnen. Förhoppningsvis är du någorlunda frisk – det sägs att dagens 65-åringar lever som den föregående generationens 50-åringar. Om den utvecklingen fortsätter kanske du kommer att känna dig som 45.

Där står du alltså, med all din visdom och erfarenhet, och all tid i världen för att utveckla nya sidor av dig själv och utforska andra sidor av vår fantastiska värld. 52 veckor om året.

Vi människor är som bekant olika. 

En del av oss jobbar alldeles för mycket under vår yrkesverksamma tid. Om du har pluggat tills du är 23, går i pension vid 67 och lever tills du fyller 90 har du inte ens varit yrkesverksam hälften av din tid på jorden. (Då har vi inte ens räknat med att du förhoppningsvis inte jobbat dygnet runt.)

Ändå identifierar sig många av oss ofta med vår yrkesidentitet, som HR-chef, ekonomidirektör eller något annat som har med jobbet att göra. Långt efter det att vi har gått i pension. Fast vi har så mycket mer att ge och uppleva. 

Kanske jobbar vi så mycket för att vi har ett brinnande intresse för det vi jobbar med. För att vi har en stor familj att försörja, eller dyra vanor. För att vi har en krävande chef, eller ett specifikt karriärmål i sikte. För att vi är oroliga för ekonomin på gamla da’r. Eller för att vi helt enkelt har svårt att delegera och släppa taget. 

Om jobbet utgör en så stor del av vår självbild och vardag blir det extra svårt att tänka på sig själv som ”pensionär”. Vad ska man göra av all tid, liksom? Familj och vänner i all ära, men dem kan man väl inte nöta på 24 timmar om dygnet?

En del nyblivna pensionärer börjar klättra på väggarna direkt, tills en eventuell äkta hälft ber dem skaffa ett nytt jobb. Eller tills man själv knackar på dörren till sin gamla arbetsgivare och ber att få knäcka extra några år. Eller startar något eget. Eller tar sig an ett eller annat styrelseuppdrag… Vi människor är som bekant olika.

Det är helt okej att jobba vidare. Fredrik Reinfeldt, proklamerade ju under sin tid som statsminister att vi som var någorlunda friska i kroppen och knoppen borde göra det tills vi var åtminstone 75. Om det sedan innebär att bli rådgivare åt storfinansen eller öppna en liten blomsterhandel spelar mindre roll.

Andra välkomnar bekymmersfritt 52 veckors semester, struntar i att ställa väckarklockan och låter dagsformen och SMHI bestämma dagens agenda. Men förr eller senare inser även de att de faktiskt kan göra allt det där som de inte hade tid med förut. 

Vad kostar en guldkant?

En person i vår närmaste bekantskapskrets, vi kan kalla honom Nisse, gick metodiskt till väga och delade helt enkelt in sina mål och möjligheter i olika kategorier:

1. Kropp och hälsa

2. Bildning och kultur

3. Intellektuell stimulans

4. Mänsklig samvaro

5. Resor och äventyr

6. Övriga aktiviteter

Under var och en av dessa kategorier listade vår vän sedan allt han kunde komma på som skulle vara kul att pröva på. Sådant som han hade drömt om, eller åtminstone funderat på när han inte hade tid att göra slag i saken. 

Eftersom Nils dessutom var medveten om tidens gång delade han även in aktiviteterna i sådant han borde göra nu, innan han blev för gammal, och sådant som lika gärna kunde vänta några år. 

När detta omfattande planeringsarbete väl var klart återstod det svåraste – att sälja in sina prioriterade intressen på sin helt ovetande livskamrat, som delvis hade andra prioriterade intressen här i livet. Och vara beredd på hans eller hennes naturliga reaktion:

”Men snälla älskling, det låter jättefint men hur ska vi få råd med allt det där? Som pensionärer???”

Livet börjar vid 65

Du som läser det här har förmodligen ett bra jobb och en hyfsad ekonomi, men för de allra flesta av oss kommer det ändå att märkas i plånboken när vi slutar jobba. Och det är inte helt gratis att ha semester 52 veckor om året.

Kan du se dig själv, och dina nära och kära, om 20 år? Hur vill du bo? Hur vill du umgås med de människor du gillar att ha omkring dig – inte bara till fest, utan till vardags? Några nya, spännande restauranger i närheten? 

Kommer du vilja hänga med i den nya digitala upplevelsetekniken, och vad kommer en häftig uppsättning virtual reality-prylar att kosta då, 2036? Vilka resor, upplevelser och äventyr ser du fortfarande fram emot när du redan har lärt känna Asien, Afrika och Sydamerika? Rymden? 

Tänk att vi har så svårt att tänka på oss själva i en annan tid. Tror vi att det är så jobbigt att bli äldre, och bara blundar för det? Sticker huvudet i sanden? 

Gaska upp dig! De flesta tycker faktiskt att livet är rätt OK, när de väl kommer dit. Många som har fullt upp säger saker som ”jag fattar inte att jag hade tid att jobba förut.” Eller till och med att ”livet börjar vid 65”.

Den här lilla betraktelsen skulle inte handla om tjänstepensioner, i alla fall inte direkt. Vi är ju sommarlediga nu. Men varför inte fundera lite på hur du vill ha det då, om 20 år eller så. Om du till exempel borde försöka spara lite mer regelbundet för att din längsta semester också ska bli din allra bästa. 

Trevlig sommar!

/Rolf Andersson (70), seniorskribent på Freya News

Läs nästa artikel

Riskspridning och kostnadsfokus höjer din pension

Läs nästa: Riskspridning och kostnadsfokus höjer din pension