2017-11-20

En oöverskådlig massa fonder

Sjunde AP-fondens vd Richard Gröttheim om PPM och vikten av ett riktigt bra förvalsalternativ.

Richard Gröttheim är vd för Sjunde AP-fonden. Här förvaltas premiepensionen åt dem som inte gjort ett aktivt val, eller avstått från att välja. Den har ibland kallats ”soffliggarfonden” och allmänt betraktats som ett alternativ för den oinsatte. När PPM grundades var tanken att folk skulle uppmuntras att välja. Men på senare tid är det snarare bristerna i ett system med stort utbud och låga inträdeströsklar som uppmärksammats.

– Jag skulle inte själv kunna välja bland alla fonder som finns där idag! Systemet är för tillåtande vilket skapat ett överutbud. I princip alla som vill blir insläppta så länge de är en Ucits-fond. Man kan inte begära av folk att de ska kunna välja bland 900 fonder, säger han.

Hög risk & stor diversifiering

Hur konstruerar man då en portfölj åt en passiv, omedveten pensionssparare som kanske inte ens känner till att innehavet existerar?

– Enligt våra direktiv ska vi komplettera övriga delar av den statliga pensionen. Cirka 86 % av inbetalningarna utgörs av inkomstpension som har väldigt låg risk. Det innebär att vi, som förvaltar de övriga 14–15 % som går in i PPM, behöver ha hög risk. Därför erbjuder vi en global aktieindexportfölj med hävstång och ett litet inslag av aktiv värdeskapande förvaltning. Genom att vara högriskdelen i den statliga pensionen får de pensionsspararare som väljer oss förutsättningar för en bättre total pension, säger Richard.

Många fonder = bättre pension?

AP7 är en skräddarsydd fond för just PPM. Det kan man inte direkt hävda om det övriga fondutbudet, menar Richard.

– Istället för att en förvaltare väljer ut de fonder som är bäst lämpade för PPM, eller syr ihop en specialprodukt, så har man plockat det som redan finns på hyllan. Det är bekvämare, och framför allt billigare, att utgå från det befintliga utbudet än att konstruera något nytt. Men en förvaltare som trycker in tjugo befintliga fonder i systemet skapar mest förvirring. En stor mängd från en och samma förvaltare adderar inget värde. Det saknas en ”sheriff” som ser till att utbudet är överskådligt, relevant och håller god kvalitet, vilket till exempel en bra tjänstepensionslösning har, säger han.

Avsaknaden av effektiv kontroll är uppenbar i och med de skandaler där PPM-sparare med aggressiv marknadsföring lockats in i fonder med skyhöga avgifter och dålig avkastning. Hur är något sådant överhuvudtaget möjligt?

– Genom aggressiv marknadsföring som anspelar på folks dåliga samvete har de övertalats att byta. Försäljarna har kunnat utnyttja ursprungstanken med PPM, nämligen att alla skulle uppmuntras att göra ett aktivt val. Det ansågs fult att inte välja. Det som skapat förutsättningarna för personer med ”breda samveten” att sko sig är kombinationen av låg inträdeströskel, för stort utbud för att du ska kunna ha en effektiv kontroll samt att dessa aktörer i många fall haft bolag registrerade utomlands, vilket ytterligare försvårat kontrollen, säger Richard.

Smalare utbud & bättre kontroll

Den oöverskådliga massan och avarterna till trots så är Richard positivt inställd till en konstruktion där man kompletterar den statliga inkomstpensionen med PPM. Det är en bra komponent som ger tillgång till den utländska kapitalmarknaden, vilket är viktigt inte minst för unga pensionssparare eller de med lägre inkomster, som annars inte skulle fått en sådan exponering.

Valfrihet är också bra, men det har gått till överdrift, anser han.

– Det borde vara ett smalare utbud och bättre kontroll av de aktörer som släpps in. Och så behöver staten stå upp för att den erbjuder ett riktigt bra förvalsalternativ, skräddarsytt för PPM, avslutar Richard.

Läs nästa artikel

PPM-debatten giltig även för tjänstepensioner

Läs nästa: PPM-debatten giltig även för tjänstepensioner