2014-12-16

Framtidsspaningar från förr

Vi vet med säkerhet bara en sak om framtiden: att vi inte kan veta något säkert om den. 

Framtidsspaningar, nyårskrönikor och reflektioner över den tid som nyss varit är tidsbunden materia. Följ med på två nedslag, 1989 och 1999. Vad tänkte och sade vi om framtiden – förr i tiden?

1989

Den 9 november 1989 höll den östtyske partifunktionären Günther Schabowski en presskonferens. Den var mördande tråkig. Tills en italiensk journalist frågade om de nya utreseregler som det ryktades om. Jo, just det, det finns sådana regler, sade Schabowski. Gränsövergångarna i Berlin ska öppnas för allmänheten.

Plötsligt tände publiken till. Jaså? När då?

Politbyrån hade bestämt att det skulle ske dagen efter. Under kontrollerade former. Men Schabowski hade fått en exceptionellt dålig brief. Han bläddrade i sina papper. Mumlade. Och fällde de ödesdigra orden:

”Vad jag förstår… Nu på en gång. Genast.”

På några timmar var Berlinmurens fall en världsnyhet. Folket i Östberlin gick ut på gatorna. Soldaterna vid gränsövergången, som inte visste ett skvatt om de nya reglerna, valde att inte ingripa. Östtyskland imploderade.

I sin krönika ”På tröskeln till det nya året”, som sändes i radio strax före tolvslaget, kallar författaren Folke Isaksson 1989 för ett annus mirabilis – ett år av underverk. Men nyåret 1989 befinner vi oss fortfarande mitt uppe i det. Öst- och Västtyskland återförenas först tio månader senare. Minnet av förtrycket och den skarpa motsättningen mellan öst och väst överskuggar förhoppningarna om framtiden. Därav krönikans allvarstyngda, avslutande ord:

"Vi lever samtidigt i en tid då befrielsens möjlighet har blivit synlig. 1989 har gett jubel och smärta. Det har gett oss viktiga insikter. Med denna kunskap kan vi färdas in i 1990-talet, mot ett nytt årtusende, i en tid av stora faror och stora möjligheter, av lögn eller sanning, av slaveri eller befrielse."

Befrielsen från järnridån var omtumlande och glädjerik. Men vad skulle komma sedan?

1999

En stor kvällstidning publicerade inför millennieskiftet bilagan ”2000 En hel tidning – om en ny tid”. Det var fem månader före boo.com kraschen. Och det märks, inte minst i orden: ”en ekonomisk hausse vi inte sett sedan guldruschens dagar gör det möjligt för unga entreprenörer att räkna hem sina första hundra miljoner redan före 25-årsdagen”.

IT är hett på det där lite uppskruvade sättet som de flesta av oss nog minns. Nu kommer framtiden. Och den är digital. Samtidigt är det lite famlande. Det handlar mer om fenomenet och tekniken än om vad den får för konsekvenser. ”Sociala medier” är inte uppfunnet ännu. Men det skrivs att det redan 2003 kommer att finnas, håll i er nu… 500 miljoner människor med en internetuppkoppling. (Den drömgränsen passerades redan 2001. Idag har ungefär 3 miljarder av jordens befolkning tillgång till internet.)

Att internet fortfarande är nytt – och lite hotfullt – illustreras bäst av den så kallade milleniumbuggen. I tre fylliga uppslag får vi svar på frågor som: Ska jag köpa en jättekartong stearinljus eller fungerar elen? Riskerar jag att fastna i hissen? Behöver jag hamstra bensin? Även om vi skrattar åt detta nu så togs problemet på största allvar. Pensionerna betalades till exempel ut tidigare än vanligt, ”för säkerhets skull”, och myndigheter och företag anlitade konsulter för att ”2000-säkra” sina system.

En och annan spaning prickar precis rätt. Till exempel förutsägelsen att det kommer att räcka med en månadsavgift för en uppkoppling som räcker ”för att köra allt – radio, tv, tidning, räkningar, övervakning av huset, e-post, telefon och så vidare”.

boo.coms misstag var att sajten var så avancerad att mycket få människor hade kapaciteten att använda den. Men sedan dess har som bekant en stor omställning skett, inte minst inom handel, media och kommunikation.

Framtidssäkra dig

Hur världen skulle te sig efter murens fall var det ingen som visste nyårsafton 1989, bara att inget längre skulle vara sig likt. Att IT-bubblan skulle spricka var svårt att se när teknikens möjligheter tycktes så stora. Det var de också – men allt tar sin tid.

Genom att vi förbereder oss på olika möjliga utfall så framtidssäkrar vi oss. Inom finansvärlden kan det översättas till att sprida riskerna, det vill säga investera kapitalet i olika marknader, olika typer av tillgångar och olika strategier. Det skadar inte heller med en framgångsrik förvaltare som har möjlighet att få kapitalet att växa även i en vikande marknad.

Att framtidssäkra sig kan också vara att avstå från en liten del av sin lön nu för att trygga framtiden senare. Oavsett vad som händer.

Läs nästa artikel

Riskspridning och kostnadsfokus höjer din pension

Läs nästa: Riskspridning och kostnadsfokus höjer din pension