2016-07-06

Helena Palmgren summerar halvåret

Pensionsbranschen 2016 – morgondagens vinnare och något att reflektera över i hängmattan

Jag skulle gärna berätta om den snabba utvecklingen men som bekant skyndar pensionsbranschen långsamt. Detta har delvis en historisk förklaring. För inte allt för länge sedan var det mesta inom tjänstepension förutbestämt, en given pension som främst baserades på total tjänstetid och slutlön. När pensionen var förutbestämd och få individuella val gjorde sig gällande var det naturligt med ett lågt engagemang.

Nu är vi som bekant i en helt annan situation. Allt fler blir beroende av sin tjänstepension, som dessutom oftast är premiebestämd. Vi vet hur mycket som betalas in men har ingen aning om vad utfallet blir. Individen bär således risken och placeringsval, avgifter och villkor blir avgörande för slutresultatet. 

Trots detta agerar pensionsbranschen allt för ofta som om vi lever kvar i det förflutna. Jag kan ibland tycka att det är en gåta varför inte fler säger ifrån. Undersökningar visar att vi som bransch brottas med lågt förtroende och att många upplever sig lurade, även om man inte exakt vet hur. I kulissen skymtar en trögrörlig bransch med vissa välmenta ansträngningar men också stor ovilja och till viss del begränsad möjlighet att förändra sig. Nya reformer som flytträtt bromsas med flyttavgifter. Krav på transparens mellan olika led i värdekedjan föder nya kreativa inslag av paketering, nya namn och diverse allokeringstjänster. Men har detta gett oss bättre pensionsprodukter? 

Vi på Brummer & Partners slåss mot väderkvarnar för riktig kostnadsfri flytträtt, ökad transparensoch menar genuint att provisionsfria tjänstepensionsplaner ger bättre förutsättningar för en god pension. Vi betalar inte provisioner eller kick-backs på fonder i utbyte för distribution eller för att få rekommendationer. Vi avstår från kampanjer som att bekosta andra bolags flyttavgifter eller, som vissa banker, genom att locka med förmånliga bolån om kunden samtidigt flyttar dit sina pensioner. 

Istället tar vi betalt där kostnaden uppstår, redovisar vår leverans med full transparens och hoppas på våra kunders långsiktiga förtroende för vår förmåga och att vi gör det absolut bästa vi kan med ett tydligt erbjudande - som vi själva har valt för våra egna pensioner. 

Vem blir morgondagens vinnare?

Den som det visste! Men vid en utblick i vår omvärld ser vi nya affärsmodeller som knackar på dörren och utmanar gamla sätt. Gamla mönster på de finansiella marknaderna hjälper oss mindre att skåda framåt och politiska beslut och regelverk blir allt mer styrande. Vad bör man då tänka på för att ta ställning till nya produkter och på så sätt planera för sin pension? 

En enkel tumregel: säkerställ flexibilitet genom att du äger avtalstiden samt har flytträtt i praktiken (utan hutlösa avgifter och administrativa hinder). Se till att inte låsa in dig/er i avtal som är svåra eller dyra att ta sig ur. Se till att bevara företagets och medarbetarnas möjlighet att rösta med fötterna. Gör det även för att hålla oss leverantörer på tå, för att kräva er rätt till utlovad leverans och för det orimliga i att ett eventuellt byte av pensionsbolag skulle kosta er uppåt 5 procent av ert ihoptjänade pensionskapital! 

Ett par medskick att fundera på i hängmattan

1. Konsekvenserna av provisionernas varande inom ramen för det individuella rådgivningsmötet och att branschaktörerna i allt större omfattning lever på provisioner/kick-backs har diskuterats flitigt under våren. För de allra flesta inköpare och pensionssparare handlar det om att just undvika intressekonflikter. Ingen vill känna sig lurad eller att någon annan tjänar mer på min pension än jag själv. Det handlar om anpassa framtidens modell till det faktiska kundbehovet, individernas förväntan samt att skapa förutsättning för kontroll och uppföljning. Vad har du/era medarbetare fått i faktisk avkastning efter avgifter?

2. Avgifternas betydelse har fått fäste. Det är bra! Problemet är att man fortfarande bara jämför några av dem, och då främst försäkringsavgift. Och andra inte alls. Om detta säger jag som alltid - inom ramen för tjänstepension finns det många avgiftstyper och de flesta påverkar direkt medarbetarnas pensionskapital. Först när ni slår samman samtliga avgiftstyper och kan ställa dessa i relation till inbetalningar och avkastning får ni ett resultat. Då kan ni också utvärdera om det faktiska utfallet ligger enligt förväntan eller inte och huruvida avgifterna varit relevanta eller ej. Tänkvärt: hur kommer det sig att de flesta som tror de har ingått ett bra ”gratis avtal” de facto är de som på totalen betalar högst avgifter? Och hur överlever t ex ett försäkringsbolag med 0 kronor i försäkringsavgift, det vill säga utan någon redovisad intäkt, ditt/dina medarbetares livslånga pensionssparande? 

Vi inspireras dagligen av våra duktiga partners och framförallt alla kunder och arbetsgivare – det är för er vi verkar och för er vi driver våra frågor. Vi är ödmjukt övertygade om att vår framtid och utveckling ligger i hur väl vi skapar förutsättningar för er att lyckas – som enskilda pensionssparare, som arbetsgivare och som oberoende rådgivare och framsynta förmedlare. 

Tack för er uppmärksamhet, för alla inspel, alla oerhört intressanta rundabordsdialoger och er delaktighet samt stora engagemang i arbetet med årets artiklar på www.brummernews.se

Med hopp om en riktigt skön sommar!

/Helena Palmgren

Läs nästa artikel

Riskspridning och kostnadsfokus höjer din pension

Läs nästa: Riskspridning och kostnadsfokus höjer din pension