2017-07-12

”Nyckeln är att integrera hållbarhet i kärnaffärerna”

Så blev SEK svenska mästare i hållbar redovisning

Svensk Exportkredit (SEK) stödjer svenska exportföretag med finansieringslösningar och är ofta en viktig pusselbit när svenska företag vinner internationella upphandlingar. Under 2016 var nyutlåningen hela 54,9  miljarder kronor. Det statligt ägda företaget lånar antingen ut direkt till exportföretagen eller till deras kunder i olika delar av världen. SEK samarbetar med internationella banker och myndigheten Exportkreditnämnden (EKN) som garanterar lån.  

Det handlar om allt från finansiering av fordonsindustri, telekom, stora byggprojekt till biogasanläggningar och sophantering. Verksamheten är kommersiell och utdelningen kommer staten till godo. För år 2016 delade SEK ut 234 miljoner kronor till statskassan. Men utöver det finansiella lägger man också stor vikt vid att både den egna verksamheten och de olika projekten som finansieras ska vara hållbara. Ett långsiktigt arbete som resulterade i att SEK nyligen fick ta emot FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning. Vi träffade SEK:s Edvard Unsgaard för att få veta mer.

I många företag lever CSR-frågorna fortfarande sitt eget liv, men vi har successivt lyckats engagera hela organisationen, och integrera hållbarhetstänket med kärnaffärerna.”

Hej Edvard. Grattis till utmärkelsen! Vad har ni gjort för att förtjäna den?

Tack. Det som FAR-juryn särskilt lyfte fram i sin motivering var att vi kommit långt i att integrera hållbarhetsfrågorna i verksamheten. Vårt helhetstänkande. I många företag lever CSR-frågorna fortfarande sitt eget liv, men vi har successivt både lyckats engagera hela organisationen, och samtidigt få hållbarhet att bli en del av vårt värdeskapande. Hållbarhet har successivt integrerats i både själva erbjudandet och riskhanteringen.

En effekt av det är att vi, till skillnad från en del andra företag, inte längre lägger fokus på en separat hållbarhetsredovisning. All sådan information är numera helt integrerad, i alla delar av årsredovisningen.

Kan du konkretisera det där?

Om vi går tio år tillbaka i tiden så låg fokus i rapporteringen på miljöpåverkan av vår egen verksamhet, även om vi redan då hade med hållbarhet i delar av affären. Hållbarhetsrapporteringen hade perspektivet inifrån och ut. Idag rapporterar vi mer om hur  hållbarhet är en del av vårt värdeskapande och hur vi hanterar sociala och miljömässiga risker i vår utlåning. Risker har länge dominerat, men idag lägger vi även stor vikt vid att rapportera indirekta positiva effekter, till exempel genom att visa hur många arbetstillfällen som skapas i de företag som vi finansierar och på det viset bidra till en hållbar samhällsutveckling.

”En väsentlig del är att alla parter… får en sann och rätt- visande bild av verkligheten”

Hållbarhetsrisker i projekt vi finansierar är fortfarande den viktigaste frågan för oss. Vi samverkar med många andra aktörer och säger sällan blankt nej. Vår utgångspunkt är att projekten ska följa internationella riktlinjer och vi kan ställa ganska detaljerade krav som vi sedan följer upp efter hand som projektet fortskrider. Ibland ligger tonvikten på miljöfrågor, i andra fall på sociala frågor. Det beror helt på bransch och land. I många fall kan vi också visa hur projektet bidrar till tillväxt, arbetstillfällen och en allmänt sund samhällsutveckling.

Ofta hänger alla dessa frågor ihop. Ett affärsprojekt som inte kan försvaras i termer av goda arbetsvillkor och bra bolagsstyrning är inte heller ett projekt som är ekonomiskt hållbart i längden. En del av detta arbete handlar också om öppenhet och transparens. Vi går mot ökad transparens i finanssektorn men samtidigt måste vi hantera affärssekretess som också är en viktig del av det vi kallar för affärsetik.

Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna inom finanssektorn, som du ser det?

Den största frågan som finansbranschen brottas med just nu är att stänga kanaler för ekonomisk brottslighet som penningtvätt och korruption. Branschen ser nog detta som framförallt en compliancerisk eftersom arbetet drivs av hårdare lagstiftning. Men ser man lite bredare är det andra sociala risker som mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Om vi blickar lite längre fram tror vi att finansbranschen kommer titta betydligt mer på eventuella klimatrisker i sin utlåning eller i investeringar. Vilka bolag kommer skapa affärer i en mer grön ekonomi och vilka kommer inte klara omställningen?   

En del bolag har också kommit långt när det gäller så kallad shared value – att både skapa hållbarhetsnytta genom till exempel sänkta utsläpp och  generera affärsnytta. Det finns exempel på bolag som genom att satsa på förebyggande åtgärder minskar kostnaderna för rehabilitering och alltså skapar både friskare människor och god intjäning. Där finns mycket kvar att göra även inom andra branscher.

Till vardags handlar det i hög grad om att vara ärlig, transparent och tydlig. En jämförelse jag kan göra är att under min tid i politiken (som pressekreterare hos statsminister Fredrik Reinfeldt, Reds. anm.) blev den politiska debatten ibland skev när det kom olika externa granskningar av partiernas klimat- och miljöpolitik. Det fanns inga gemensamma kriterier för bedömningarna,  vilket gjorde att vissa mätningar bara utgick från ett enskilt område eller sköt in sig på ett avgränsat miljöområde. Den utmaningen är precis lika relevant inom andra branscher.

Inom pensionsbranschen är det inte helt ovanligt med diffusa eller alltför snäva kriterier, som gör att viktig information inte alltid kommer fram...

Det jag vill säga, och som jag själv sett i rapportering och jämför bolag, är att det bästa är om man kan lägga fast gemensamma branschstandards för vilken information som ska redovisas och exakt hur det ska göras. Då blir det enklare att jämföra informationen. Som företag måste man också bottna i sina egna bedömningar när det kommer externa granskningar som kanske bara tittar på en enskild aspekt.

Och så får man inte stirra sig blind endast på de traditionella hållbarhetsbegreppen och klimat och miljö. Det handlar om andra parametrar också. Ärlighet och öppenhet handlar i grunden om vad man lovar och hur man levererar det. Jag som konsument måste få reda på om det som utlovas också är det jag får. Det är säkert lika relevant vid  komplexa produkter som pensioner där leverantörerna har informationsöverläge.

Hur många är ni som jobbar med hållbarhetfrågor inom SEK?

Eftersom vi hela tiden försöker integrera hållbarhetsarbetet med kärnaffären är väldigt många, för att inte säga alla, medarbetare involverade i hållbarhetsarbetet. För själva projektet ansvarar Årsredovisningsgruppen och Hållbarhetsgruppen tillsammans, totalt sju-åtta personer. Då räknar jag inte in alla som på olika sätt bidrar till den tunga och minst lika viktiga finansilla rapporteringen. Det är säkert halva bolaget som direkt eller indirekt jobbar med Årsredovisningen, och när vi lyckas integrera hållbarhetsarbetet i alla delar blir det en kraft i sig.

Ni ägs av staten – vad betyder det för er verksamhet?

Svenska staten är en i högsta grad närvarande och krävande ägare. Så här formulerar de själva sin roll:

”Hållbart företagande innebär enligt regeringen att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan. Det innebär också möjligheter till värdeskapande och nya innovativa affärsmodeller där företagen arbetar strategiskt, är transparenta och samarbetar med andra aktörer i samhället.”

På det viset bidrar de till att vi håller oss alerta, och hela tiden höjer ribban för vad vi ska åstadkomma.

” Ett oerhört spännande område, där vi säkert skulle kunna bli ännu mer proaktiva, är hur vi genom vår finansiering kan bidra till att öka exporten av svensk miljöteknik.

I år var ni alltså bäst på hållbarhetsredovisning. Vad kan ni göra för att bli ännu bättre?

Vi försöker ligga i den absoluta framkanten, men regelverken utvecklas och vi får hela tiden nya insikter om allt från efterlevnaden av affärsetiska ramverk till klimatriskerna. Där måste vi, som alla andra, fortsätta att lära. Finanssektorn går mot större transparens vad som finansieras eller investeras i. Här förväntar vi oss fler riktlinjer och regelverk på internationell och nationell nivå. Vi har tagit några steg åt det hållet redan.    

Ett oerhört spännande område, där vi säkert skulle kunna bli ännu mer proaktiva vad gäller finansieringdelen, är hur bolag nu har möjlighet att öka exporten av svenskt miljökunnande i världen. Inte bara med enskilda produkter utan även med integrerade systemlösningar, vilket också regeringen lyfter fram i sin Exportstrategi. Det innebär utmaningar för en liten nation och där finansiering ibland kan vara en viktig del av lösningen. Ska vi lyckas ställer det krav på samverkan, och just samverkan är ju passande nog också är det sjuttonde målet i Agenda 2030.

Fakta om SEK:

  • Med SEK som deltagare i en finansiering kan internationella köpare få krediter för att köpa svenska varor och tjänster, i goda såväl som i dåliga tider.
  • SEK lämnar också krediter direkt till svenska exportföretag så att de kan fortsätta växa.
  • Svenska staten har gett SEK i uppdrag att erbjuda svenska exportföretag långsiktiga finansiella lösningar.
  • SEK är en av flera pusselbitar när svenska företag vinner internationella upphandlingar.
  • SEK är en oberoende aktör som ägs av svenska staten och kompletterar bankerna.
  • SEK fokuserar enbart på utlåning till svensk exportnäring. Under 2016 lånade de ut 54,9 miljarder kronor.

Läs nästa artikel

Ansvarsfulla investeringar

Läs nästa: Ansvarsfulla investeringar