2015-06-10

"Så kan finansbranschen återupprätta kundernas förtroende."

Vi fick en exklusiv intervju med Albin Rännar som ansvarar för Aktiespararnas marknadsbevakning.

Sedan hösten 2014 har åtskilliga tidningsartiklar, och minst två böcker, publicerats på temat att aktivt förvaltade fonder med höga förvaltningsavgifter i många fall inte ger bättre avkastning än billiga eller till och med gratis indexfonder. Vi fick en exklusiv intervju med Albin Rännar som ansvarar för Aktiespararnas marknadsbevakning. 

Hej Albin. Det har varit mycket skriverier om dolda indexfonder på sistone, och ni på Aktiespararna har drivit frågan hårt. Först, kan du ge läsarna en snabb summering av vad som har hänt??

Det här handlar om vad vi på Aktiespararna hellre kallar ”falskt aktiva fonder”, vi undviker begreppet dolda indexfonder.   

Vi har varit medvetna om problemet ännu tidigare, men i en SvD-artikel i november 2013 avslöjades att endast en av fondbolaget Swedbank Roburs två stora allemansfonder hade lyckats slå index en enda gång under totalt 10 år; den andra hade inte ens lyckats med det. Fondbolagets VD kommenterade detta med att chansen att lyckas med detta är extremt låg när man ligger så pass nära index. 

Vi på Aktiespararna ansåg att detta var helt oacceptabelt, då fonderna marknadsfördes och prissattes som om de vore aktivt förvaltade. Ett stort antal medlemmar fick hjälp att formulera ett skriftligt klagomål, som var och en sedan skickade vidare till Roburs ledning. Robur besvarade skrivelsen i ett standardbrev där man hävdade att man visst hade förvaltat fonderna aktivt.

Vi stod fast vid vår uppfattning, och i december lämnade Aktiespararna in en grupptalan i ärendet till Allmänna Reklamationsnämnden, ARN. 

Roburs ledning besvarade detta med att man inte avsåg att följa ett eventuellt, för dem negativt utlåtande. Vilket i sig skulle vara en unik händelse för en seriös bank, i den kategorin brukar man annars mest hitta en del mindre rumsrena hantverkare och bilhandlare. 

Man meddelade även att man, om ARN skulle ta upp ärendet, avsåg att stämma var och en av de enskilda sparare som undertecknat grupptalan. Ett direkt hot mot deras egna kunder, med andra ord.

Hur mycket pengar handlar det om totalt?

Vi talar här om Sveriges största fond i sitt slag, bortsett från AP-fonderna. Omkring en miljon svenska fondsparare har under 10 år betalt 1,42 procent i årlig avgift. En mer rimlig avgift för en indexfond, som vi alltså anser att det är frågan om här, hade varit 0,36–0,5 procent. Omräknat i reda pengar handlar det om att fondbolaget tagit ut ca sju miljarder kronor för mycket i avgifter.

Vad säger berörda myndigheter om det?

Finansinspektionen säger att man tittar på det här, det har man gjort under ett och ett halvt år nu, men hittills har man inte gjort några definitiva uttalanden. Förr eller senare måste FI som ansvarig tillsynsmyndighet självklart ta ställning. Man har ju faktiskt godkänt de fondfaktablad som ges ut. Dessa är möjligen formellt korrekta men innehåller väldigt mycket finstilt information som få normala sparare orkar läsa, än mindre har förutsättningar att analysera på rätt sätt.

Är det bara Swedbank Roburs agerande som ni har haft synpunkter på?

Nej, jag skulle snarare säga att det är ett genomgående systemfel i hela branschen, och det är jättetrist. 

Att spara i aktier eller fonder är viktigare än någonsin för den som vill ha en trygg ekonomisk framtid. Förutsättningarna för att få bra avkastning på sparkapitalet är också bättre än någonsin med tanke på att courtageavgifterna har sänkts, slopade arv- och gåvoskatter och andra positiva förändringar som har genomförts under senare år.

Men så finns det ett antal saker som man definitivt borde ändra på. Provisionssystemet borde avskaffas, till exempel. Informationen måste också bli betydligt bättre, och spararna behöver bättre baskunskaper. Ytterst få sparare inser vad ränta på ränta ställer till med under 40 års pensionssparande. En och halv procent kanske inte låter så mycket, men det innebär i praktiken att hälften av sparandet försvinner på 40 år. Om man inte kan parera det med en högre avkastning än den man får i en gratisfond.

Är det lika illa i andra länder?

Nej. När man i en internationell studie nyligen jämförde andelen falska aktivt förvaltade fonder i respektive land ligger Sverige faktiskt näst sämst till bland de 25 undersökta länderna.  

Även när det gäller transparens har andra kommit längre. I England och Holland har man redan infört förbud mot provisioner, visserligen bara up front, och sen plockar man kanske in pengarna på andra sätt, men det bidrar åtminstone till att synliggöra provisionerna. 

Den främsta anledningen till att svenska fondsparare ligger sämre till, som jag ser det, är att vi här har ett oligopol med fyra stora banker som aktivt marknadsför sina egna förvaltade fonder via sina egna, helt dominerande kontorsnät. Det är inte så konstigt att billiga indexfonder bara står för omkring 10 procent av det totala sparandet.

Jämför det med USA där man för länge sedan har ett lagstadgat förbud emot att erbjuda konsumentsparprodukter och mer riskfylld investment banking under ett och samma tak. Där finns det för övrigt knappast några aktivt förvaltade fonder kvar, men det beror nog främst på den överhängande risken att bli stämd på mångmiljonbelopp för oansvarig förvaltning.

En annan viktig aspekt är att den äldre generationen i Sverige har vuxit upp i ett samhälle med oerhört starka skyddsnät, man behövde inte ta så mycket eget ansvar, eller fatta alla beslut själv. Man litade helt enkelt på att samhället gjorde det som var bäst för individerna, och många såg bankerna som en del av samhället.

Det där har nu slagit över i sin direkta motsats, där vi medborgare förväntas göra fler aktiva val än i de flesta andra länder. Införandet av PPM-systemet för våra pensioner är ett bra exempel på det. Där behövs både mer utbildning och mer transparens.

Vad betyder den snabba IT-utvecklingen för våra förutsättningar att hantera fondsparandet?

Nischaktörer och nätmäklare har betytt mycket, både för att förenkla och popularisera sparandet och för att sätta press på kostnaderna. 

I ett större perspektiv har IT-utvecklingen naturligtvis bidragit till mycket snabbare förändringar i samhället och näringslivet, vilket i sin tur gör det viktigare – och svårare – att hänga med. Det finns inte längre några idiotsäkra valutor, råvaror eller aktier; det har blivit viktigare att följa utvecklingen och försöka förstå vad som händer. Vilket säkert har bidragit till att färre investerar direkt i aktier än förr. Vilket är lite synd, eftersom ett direktägande på många sätt kan vara mindre svårbedömt och riskfyllt än att investera i fonder, med alla dessa tilläggstjänster och mellanhänder. 

 Du nämnde att spararna behöver mer kunskap…

Ja, och det handlar i första hand om rätt basala kunskaper. Vi och våra 140 lokalkontor genomför varje år kurser och seminarier för omkring 25 000 gymnasieelever över hela landet, och egentligen borde man börja lära sig – och börja spara – ännu tidigare. Vi informerar till exempel om hur ränta på ränta fungerar, om vikten av att börja spara lite men regelbundet så tidigt som möjligt, sprida riskerna, och så vidare. Våra lokala kontor genomför kontinuerligt utbildningar för våra medlemmar.

Till sist: Vad behöver bankerna, fondbolagen, försäkringsbolagen och förmedlarna konkret göra för att återupprätta kundernas förtroende?

Jag tror tyvärr inte att det här kan lösas enbart med hjälp av egenåtgärder. Utvecklingen drivs och upprätthålls av alldeles för starka säljintressen. Så den viktigaste förändringen måste nog ske via starkare regelverk och mer aktiva tillsynsmyndigheter. 

Provisionssystemet måste försvinna, även om det skulle ställa till med en del problem i början. Och marknadsaktörerna måste ta ett större ansvar för sin marknadsföring.

På något sätt måste man också försöka skapa en mer effektiv konkurrenssituation, som i sin tur gör det mer lönsamt att vara transparent och tydlig, och agera med utgångspunkt från kundernas intressen.

Falskt aktivt förvaltade fonder måste försvinna, och att äkta förvaltade fonder och indexfonder måste redovisas på lika villkor, och efter alla avgifter, så att de enklare kan jämföras med varandra.

Tack Albin. Vi följer den fortsatta utvecklingen med stort intresse.

Läs nästa artikel

Försäkringsrådgivaren som tröttnade på branschen

Läs nästa: Försäkringsrådgivaren som tröttnade på branschen