2015-07-06

Vad har näringslivets toppar gemensamt med den framgångsrike läraren?

Så kan företag och skola lära av varandra

Hur kan svenska företag ta bättre vara på medarbetarnas kompetens och drivkraft och bli mer konkurrenskraftiga? Och hur kan skolan och näringslivet lära mer av varandra för att uppnå bättre resultat? Det är två av utgångspunkterna för Chalmers masterutbildning Lärande och ledarskap – en unik kombinationsutbildning med inriktning på både näringsliv och skola.

Marcus Gustafsson har varit med och utvecklat utbildningen i rollen som ”mästarlärare” vid Chalmers och är verksam vid en av de fem gymnasieskolor i Göteborgsområdet som idag är knutna till masterprogrammet.

Mästarlärare är särskilt utvalda gymnasielärare i matematik och fysik, kemi eller teknik, som under två år arbetar 40 procent av sin tid inom Chalmers kombinationsutbildning. De medverkar i de flesta av programmets kurser och står för beprövad erfarenhet och exempel från praktiken. Även i arbetet med den verksamhetsförlagda delen av utbildningen spelar mästarlärarna en mycket viktig roll. Marcus Gustafsson:

”Chefer inom näringslivet har mer gemensamt med lärare än vad man kan tro, även om man använder lite olika terminologi. Båda har komplexa roller som kräver kunskap, ledarskap och pedagogiska förmågor. Samtidigt har vi mycket att lära av varandra. Vi lärare borde till exempel kunna bli mycket duktigare på att följa upp resultat i form av effekterna av vår undervisning och många chefer skulle kunna bli mycket bättre på kommunikation och motivation.”

Kontinuerlig uppföljning av resultat

Marcus Gustafsson menar att en nyutexaminerad lärare av naturliga skäl fokuserar mest på kunskapsinnehållet men efter några års erfarenhet blir man allt mer elevcentrerad och mer lyhörd för elevernas varierande förutsättningar och förkunskaper. Om man bara mäter effekt av undervisning genom slutresultatet i form av betyg, är det svårt att veta vilka kunskaper som verkligen är ett resultat av utbildningens kvalitet.

”Inom näringslivet sker utvärderingen av vad medarbetarna har presterat oftast mer direkt och mer kontinuerligt i form av genomförda affärer eller leveranser inom projekt”, säger Marcus Gustafsson. ”Affärsmässiga resultat kan visserligen inte jämföras direkt med lärarens resultat i form elevers kunskaper och insikter, men fördelarna med omedelbar uppföljning av undervisning i lite mindre doser är ändå uppenbara. Det är något jag verkar för att det ska tillämpas mer av, även i skolan.”

Samtidigt skulle många chefer inom näringslivet kunna hämta inspiration från skickliga lärare för att få ut betydligt mer av sin organisation genom att utveckla ett mer konsekvent och systematiskt medarbetarfokus. Man kan kanske nöta fram sina affärsmässiga mål ändå, men genom lyhörd kommunikation och en hälsosam portion ödmjukhet blir man bättre på att motivera och få med sig medarbetarna. Då går det oftast fortare att nå sina mål.

Värdet av ett demokratiskt, coachande och lyssnande ledarskap betonas idag inom såväl svensk skola som näringsliv. Det är en bra grundinställning, anser Marcus Gustafsson, men ett effektivt ledarskap innebär att kunna växla mellan olika typer av ledarskap beroende på vad situationen kräver. En framgångsrik lärare eller chef vet när man ska lyssna av situationen i ett klassrum och när man behöver sätta ned foten. Som lärare får man dagligen öva på att fatta sådana beslut och får direkt feedback, vilket utvecklar ledarskapsförmågan.

Logisk problemlösning

Masterutbildningen vid Chalmers utmynnar i en dubbel examen som civilingenjör och ämneslärare i matematik och fysik, kemi eller teknik. Enligt Marcus Gustafsson har lärare med kunskaper inom dessa ämnen de mest naturliga förutsättningarna för att sätta sig in i näringslivets utmaningar. Dessutom, tillägger han – kanske inte helt oväntat – en duktig matematiklärare har en särskilt utvecklad förmåga att lösa logiska problem, oavsett vad företaget sysslar med och vilka frågeställningar det än gäller.

Enligt programbeskrivningen kommer den som efter examen väljer civilingenjörsrollen att vara speciellt kompetent inom kunskapsbildning och kommunikation, från försäljning och kravspecifikationer till lednings- och samverkansfrågor. Den som i stället väljer att bli ämneslärare får med sig en mer utvecklad förmåga att inspirera och leda på ett mer konkret och direkt plan, med tydlig inspiration från näringslivet.

”Skillnaden jämfört med en traditionell lärarutbildning är verkligen påtaglig”, säger Marcus Gustafsson. ”Jag arbetar helt annorlunda med mina klasser nu efter att jag har arbetat med utbildningen på Chalmers.”

Studenterna från kombinationsutbildningen har visat sig vara högt eftertraktade av näringslivet samtidigt som det råder brist på exempelvis matematiklärare. 

”Här finns naturligtvis ett dilemma”, medger Marcus Gustafsson. ”Vissa tar steget direkt till lärarrollen. Andra kanske väljer att först gå till näringslivet och senare i karriären jobba som lärare, som jag gjorde efter några år som beräkningsingenjör. Man tar då med sig värdefulla insikter från näringslivet. För att detta ska hända ställer det krav på skolan att vara en attraktiv arbetsgivare. 

”Samtidigt finns många potentiellt skickliga lärare inom näringslivet idag. Det ligger rimligen också i samhällets intresse att det finns en rörlighet åt båda håll. Och att företag har en tillåtande inställning till medarbetare som vill gå från näringslivet till skolan. Det skulle både skolan och näringslivet vinna på i förlängningen”, avslutar Marcus Gustafsson. "Göteborgs Tekniska College, som äger skolan där jag arbetar, har tillsammans med Volvo och med hjälp av Västsvenska Handelskammaren och Chalmers inrättat kombinationstjänster där man arbetar halvtid som lärare och halvtid som ingenjör.”

Liknande kombinationsutbildningar finns sedan några år tillbaka vid universitetet i Tammerfors och vid KTH i Stockholm, men att sammanföra områdena lärande och ledarskap i utbildningen är unikt för Chalmers. ”Den kombinationen är jag övertygad om gör studenterna till både bättre lärare och bättre chefer”, avslutar Marcus Gustafsson.

Bakgrundsfakta
Marcus Gustafsson är gymnasie- och förstelärare vid Göteborgsregionens tekniska gymnasium. Han är ledamot i Svenska kommittén för matematikundervisning, SKM. Marcus är en uppskattad föredragshållare och medverkade bland annat vid Brummer & Partners och Volvos seminarium i Almedalen förra året på temat ”Matematik och konkurrenskraft – hur går vi från ord till handling?”.
Brummer & Partners har ett starkt engagemang för svensk matematik. Vi stödjer Skolornas matematiktävling som är viktig för att hitta framtidens mattebegåvningar. Kleindagarna är även en uppskattad mötesplats för matematiklärare på gymnasiet där de tillsammans med högskolelärare utvecklar matematiklektioner. Brummer & Partners stödjer också matematisk forskning vid KTH och en nyinrättad professur som ska ägna sig åt förutsättningslös grundforskning i matematik med inriktning mot analys av komplexa data.